Polisen varnar för ”Hej mamma”-bedrägerier

Polisen i region Öst varnar för en bedrägerimetod där någon utger sig för att vara en närstående och påstår sig ha råkat ut för en olycka eller hamnat i en akut situation. Bedragaren kontaktar ofta offret via sms och försöker få pengar snabbt.

Så kan meddelandet se ut

Polisen ger ett exempel på hur ett sms kan vara formulerat:

”Hej Mamma! Jag har varit med om en trafikolycka. Jag mår bra men jag behöver akut pengar till en ny mobiltelefon”.

Enligt polisen är målet att mottagaren ska agera i panik för att hjälpa – och därmed bli lättlurad.

Flera ärenden under mars – stort mörkertal

Under mars har ett 30-tal ärenden cirkulerat i region Öst. Omkring tio av dem ska ha varit fullbordade brott, medan resten bedöms som försök.

Joakim Adriansson, som arbetar på bedrägeriberedningen hos polisen i region Öst, beskriver samtidigt att det finns ett stort mörkertal eftersom många inte anmäler – särskilt när det handlar om försök eller om inga pengar försvinner.

Beloppen är ofta små – men kan variera

Karaktäristiskt för den här bedrägeritypen är, enligt polisen, att bedragarna ofta vill ha mindre summor snabbt.

• Vanliga belopp: cirka 3 000–6 000 kronor
• Polisen har även sett varianter där bedragaren påstår att ett barn som studerar utomlands behöver 15 000–20 000 kronor, exempelvis till en ny dator

Polisen uppger att brottsoffren som blir måltavlor oftast är 60 år och äldre.

”Allt sker i skrift” – ett tydligt varningstecken

I den här varianten uppmanas du normalt inte att ringa ett nummer. I stället sker kommunikationen i skrift, ofta med förklaringen att personen använder en ”lånad” telefon. Det är ett första varningstecken, enligt polisen.

Polisens råd är att stå på sig och kräva att få prata i telefon med den som påstår sig vara ditt barn eller din närstående – och att inte acceptera att kontakten bara kan ske via sms eller annan digital skriftlig kanal.

• Kräv ett telefonsamtal
• Ställ kontrollfrågor och ifrågasätt behovet av pengar
• Var kritisk och gör egna efterforskningar

Polisen bedömer också att bedragare i vissa fall kan göra viss research, exempelvis via sociala medier, även om det inte är helt klarlagt. I andra fall kan det handla om massutskick av sms.