Kartläggning: I Solna går över 40 procent av inkomsten till villalånet

Ny analys: I Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalånet – men i vissa kommuner bara cirka 3 procent.
Stora skillnader i villalånekostnader runt om i landet
Skillnaderna i hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika kommuner och län i Sverige. Det visar en ny analys från Landshypotek Bank, publicerad torsdag 25 juni 2026.
Analysen bygger på genomsnittliga villapriser och inkomster i respektive kommun och län. Landshypotek Bank har räknat på ett hushåll med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering (efter ränteavdrag).
Stockholmsområdet sticker ut
I Stockholmsnära kommuner tar villalånet en särskilt stor del av inkomsten enligt beräkningen:
- Solna: 41 procent av hushållets nettoinkomst
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera mindre kommuner
I andra delar av landet är andelen betydligt lägre. Landshypotek Bank lyfter att omkring tre procent av hushållets nettoinkomst går till lånet för en genomsnittlig villa i:
- Åsele
- Malå
- Kramfors
- Överkalix
- Sorsele
Så ser det ut på länsnivå
På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.
Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, där hushållen i genomsnitt lägger 11 procent av inkomsten på villalånet.
Om beräkningarna
Enligt Landshypotek Bank bygger sammanställningen på genomsnittliga villapriser från Svensk Mäklarstatistik. Inkomsterna utgår från SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster. Kalkylen gäller efter ränteavdrag.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


