Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt Håll Sverige Rent

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. För första gången visar nationella mätningar hur skräpet har förändrats över tid – med en minskning i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Samtidigt pekar rapporten på att nikotinrelaterat skräp fortsätter att dominera i städer, och att strandskräpet skiljer sig kraftigt mellan Västerhavet och Östersjön.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 av Håll Sverige Rent.

Många upplever nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023 (mätningar 2023–2025). Flera plastrelaterade föremål hör till dem som minskat mest:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Rapporten översätter resultaten från den senaste nationella skräpmätningen till ett vardagsexempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål, där det mesta är plast.

Exempel per kilometer enligt rapporten:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Fimpar minskar, men nikotinskräpet dominerar

Trots att antalet fimpar har gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt vanligast i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Nikotinskräp totalt (inklusive snusdosor, cigarettpaket och vejps) är cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Om snusproducenter säger Josefin Carlring:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning – men få spår i skräpet

Enligt pressmeddelandet minskade förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Håll Sverige Rent uppger också att skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten beskriver stora skillnader mellan svenska havsområden:

• Västerhavet: medianvärde 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det är en ökning med 55 % jämfört med 2024 och uppges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplat till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: medianvärde 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s tröskelvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025, enligt Håll Sverige Rent.