Ny forskning pekar på möjliga blodprover för att hitta riskpatienter i tid

Högre nivåer av ett särskilt bindvävsprotein i blodet kan hänga samman med lägre risk för kranskärlssjukdom och därmed hjärtinfarkt. Det framgår av en avhandling av ST-läkaren Filip Hammaréus vid Universitetssjukhuset i Linköping, enligt ett pressmeddelande från Region Östergötland.

Fynden kan på sikt bidra till att identifiera personer med förhöjd risk långt innan de får akuta symtom, något som är viktigt eftersom hjärt-kärlsjukdomar ofta utvecklas under lång tid utan att märkas.

Outforskat protein vid hjärt-kärlsjukdom

I avhandlingen har Filip Hammaréus undersökt bindvävsproteiner (proteiner kopplade till kroppens stödjevävnad) och hur de relaterar till:

• risk för kranskärlssjukdom
• vidgning av stora kroppspulsådern (aorta), som kan leda till pulsåderbråck

Ett fokus i arbetet är typ I kollagen, ett bindvävsprotein som enligt pressmeddelandet tidigare varit outforskat i sammanhanget hjärt-kärlsjukdom. Han har studerat proteinet både i normalbefolkningen och hos patienter som haft hjärtinfarkt.

– Resultaten visar att ju högre nivåerna var av denna molekyl, desto lägre var risken för kranskärlssjukdom, säger Filip Hammaréus, ST-läkare på kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

TIMP-4 kopplas till långsammare tillväxt av pulsåderbråck

Studien tar även upp proteinet TIMP-4, som har till uppgift att minska nedbrytningen av bindväv. Enligt pressmeddelandet hade patienter med lindrigt till måttligt pulsåderbråck högre nivåer av TIMP-4 om deras bråck växte långsammare, vilket kan tyda på en skyddande effekt.

Kan bli stöd i framtida riskbedömning

Region Östergötland lyfter att de två proteinerna på sikt skulle kunna hjälpa kliniker att:

• bedöma risken för att utveckla kranskärlssjukdom
• förutse tillväxttakten hos pulsåderbråck i bröstkorgen

Den ökade kunskapen om processerna kan också bidra till utveckling av nya läkemedel för att bromsa sjukdomsförlopp, enligt pressmeddelandet.

Avhandling och disputation

Avhandlingen har titeln “Exploring Circulating Extracellular Matrix related Biomarkers in Coronary Artery Disease and Ascending Aortic Dilation: Findings from Swedish Population-based Cohorts” och lades fram den 25 september vid Linköpings universitet. Enligt universitetets evenemangssida var handledare Lennart Nilsson (docent, Linköpings universitet) och opponent Ljubica Matic (docent, Karolinska Institutet). Disputationen hölls i Berzeliussalen på Campus US i Linköping.