Analys pekar på ekonomisk risk om klimatmålen missas

Sverige riskerar, förutom ökade klimatutsläpp, även betydande kostnader om EU:s klimatåtaganden till 2030 inte nås. Det framgår av en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet, framtagen på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

IVL:s klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet: – Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket möjliggör att Sverige kan täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton av detta genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), via den så kallade ETS-flexibiliteten.

Lars Zetterberg uppger i pressmeddelandet att detta innebär en förlorad intäkt: – Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor.

Kvarvarande gap: tre möjliga vägar

Efter att ETS-flexibiliteten räknats in återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudalternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). Enligt analysen är kostnaden osäker eftersom många medlemsländer också har underskott, och få har överskott.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas i pressmeddelandet till 11–22 miljarder kronor, utöver de EU ETS-utsläppsrätter som används via ETS-flex.
• Missa åtagandena. Enligt regelverket skrivs då utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om åtagandet missas igen kan det bli en ränta-på-ränta-effekt med ytterligare uppräkning.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagsböter

Utöver kostnaderna för att täcka gapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet: – Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag.

Underlaget finns samlat i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254, juni 2026), framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.